onsdag 15 oktober 2008

Vart är alla stylister & trendskapare i Norrtans restaurangvärld?

Något som förundrat mig är trenden av efterapning istället för tanken att våga vara annorlunda.. Vad är det som gör att vi har flera restauranger som liknar varandra?? Är vi komsumenter konservativa och rädda för nyheter? Eller vågar inte Norrtans krögare investera i samma nichliknande anda som i Storstaden? Självklart handlar det om tillgången på potentiella kunder men jag undrar varför man inte vågar sticka ut mer om man ändå öppnar ett nytt ställe?? För mig som kund så önskar jag självklart ett brett utbud där jag kan få det jag är sugen på just idag.. Det går kanske inte att hålla samma mångfald som i större städer men lite mer våga vore inte helt fel.. Det lustiga är att flera av dom vi intervjuat i sommar inom krogbranchen faktiskt själva önskat en mer nichad verksamhet, flera har sagt att det skulle förgylla jobbet.. Yrkeskåren vill ha mer men vad säger egentligen ägarna?? Är det något jag borde ta reda på kanske.. Nytänkande! Ja ska söka efter nytänkande..
Trenderna i stan har alltid varit intressanta..
När någon väl vågar prova något nytt brukar de lyckas rätt bra. Det komiska i det hela är att när någon då visar att man kan våga skapar det inte ett intresse för att hitta på en egen idé utan att göra lika dant... Mins någon "engelskpuberan" på 90-talet? Någon vågade och blåste på med tema engelskt och skapade Pub Hörnet. Hela restaurangen inreddes i engelsk stil och man sålde engelsk dryck och viss mat. Tror tom att det va en bartender som bröt på engelska ett tag. Hehehe.. Ojj ojj ojj va folk det kom.. Det var kö in!! Man fick va där i tid, boka bord för att få en stol ni vet. Vad hände? Jo hälften av Norrtans krogägare bygde om i samma stil.... Vingården... Citty Träff... Remember! Smart? Mmmm man blir ganska trött på england efter ett tag.. Varför? Det hela slutade med att vi bara hade engelska pubar. Vilken mångfald? Som det är just nu så känns resturangerna som en svag efterapning av glasets trendsättning i början på 2000-talet. Visst försöker man söka en stil men ingen lyckas vara enhetlig och verkligen våga sattsa på något unikt..
Vart e alla inredningsmänniskor och stylister i den här stan? Arbetslösa antagligen!
Som kund köper jag inte bara lite mat och super mig full i baren.. Jag köper mig en upplevelse! Det är upplevelsen jag betalar extra för. Upplevelsen att få den stämning jag söker, den smak jag vill ha, den känsla jag längtar efter. Ibland vill man ha högklass, super service med finporslin vita dukar och kandelabrar så att man själv kan använda sin strass och höglackade, nyputsade skor. Ibland vill man sitta och mysa i ett ombonat hörn och höra sorlet av röster men lugnande bakgrundsmusik. Kanske tom dra upp föttera i soffan och bara softa med vänner. Plocka lite med fingrarna från faten, känna kryddoften från rökelser.. Poängen är att man vill ha olika saker olika dagar.. Inte samma samma hela tiden.. Jag vet att det inte är lätt att driva något i den här stan, säsongen är ojämn och vinsterna uppbyggda kring turism och sommargäster.. Tyvärr skapar det en kultur i restauramgbranchen att alla ställen måste täcka allt, vara allt, ha allt, för att överleva.. Iaf verkar det så... Det är samma ställe som är lunch resturangen, finmiddagen och clubbstället.. Blir rörigt.. Ja faktiskt kan det kännas rörigt och tråkigt. Alla får allting men ingen får bara det den vill ha. Som middagsgäst kan man känna sig störd då musiken höjs kl 22 för att tillfredställa bargästerna.. Som bargäst med clubkänsla är det tåkigt med sällskap som sitter ner en hel kväll och inte vill mingla och klagar på musikvalet.. Tänk om man kunde öppna en trendig bar bara.. En super fit club med kort för stammisar, röda mattor och bara snobbiga, välklädda gäster.. Mmmm smaka på den, vitt och strikt med 60-tals design.. Eller en riktig hippi restaurang med massa veggomat i härliga uppiggande färger... Jag längtar redan, det gör stylisterna oxå:)....

MVH Bertil

Inga kommentarer: